Bojan lades in på den virtuella avdelningen när ett av hennes blodvärden, kalium, hamnade på en för hög nivå. Hon berättar att hennes liv på senare tid har inneburit många sjukhusvistelser och omvälvande hälsoförändringar. Efter att ha varit inlagd på sjukhus och besökt flera olika sjukhus uppskattade hon att vara inlagd hemma, där hon kände sig mer fri och bekväm. Bojan har flera underliggande diagnoser, nämligen två hjärtinfarkter, diabetes och lungcancer.
Bojan fick sin första hjärtinfarkt i april. En månad senare, vid ett återbesök, visade prover att hennes blodnivå var onormal. Därefter var hon tvungen att genomgå en gastroskopi och koloskopi, vilket utlöste hennes andra hjärtinfarkt. Efter den vårdepisoden ordinerades hon nya läkemedel, men tyvärr ledde kombinationen av hennes läkemedel till en hög kaliumnivå. I september besökte hon akutmottagningen igen. Hon anlände till akuten kl. 10.00 och fick senare förslaget att läggas in på den virtuella avdelningen. Bojan var på S:t Görans sjukhus i mindre än 12 timmar och var hemma i sin lägenhet kl. 17.00 samma dag.
I hemmet medicinerades Bojan med Resonium och sjuksköterskorna tog blodprov på henne vid fyra olika tillfällen. Det var svårt att hitta hennes blodkärl och sjuksköterskorna var tvungna att använda mobilt ultraljud för att se var hon skulle bli stucken.
"Det finns hur många fördelar som helst. Det är skönt att kunna ligga i sin säng och röra sig fritt i huset. Jag är verkligen entusiastisk över virtuell slutenvård
Bojan uppskattade den virtuella avdelningen och att kunna ligga i sin säng, titta på hTV och få besök av vänner. Hon fick mat från sjukhuset två gånger om dagen. Hennes dotter och familj kunde besöka henne, men Bojan tyckte inte att det var nödvändigt eftersom hon kände sig omhändertagen och trygg på den virtuella avdelningen. Hon hade dagliga videoronder och fick dagliga fysiska besök av sjuksköterskor som tog blodprover för att kontrollera hennes blodstatus.
"Min dotter tvivlade på att jag skulle kunna ta hand om hennes egna värderingar och tekniken, men jag klarade det bra".
Efter sin behandling har Bojan besökt sjukhuset en gång i veckan för en lungröntgen. Hon fick nyligen reda på att hon har lungcancer och hennes behandlingsplan ska utredas.
Bojans berättelse visar hur sjukhus kan avlastas och samtidigt skapa en bekväm behandlingsmiljö för en patient som är trött på upprepade sjukhusbesök. Behandlingen av Bojans bröstcancer kommer att ske på ett vanligt sjukhus, men hon önskar att hon kunde ha fått sin behandling hemma och besökt sjukhusen mer sällan.
